Vad pågår i världen?
Katastrofer som drabbar olika delar av världen, mer nu är någonsin.
Som är förödande för så många människor
Påverkar så många liv
Det ovanstående är så självklart
Att det förstör något fruktansvärt
Men hur självklart är det att man stannar upp och reflekterar över det när man ser löpsedlarna
Hur många gånger går folk inte bara förbi? 
Det är lättare att slå bort än att ta åt sig
Det har blivit så "vanligt" att det är något vardagligt över det
Ja, det är självklart att katastroferna är förödande för de drabbade
Men är det självklart att dem tankarna infinner sig?
Instinkten att försöka göra allt för att hjälp till och underlätt a bördan för de drabbade?
Hur ofta vaknar den?
Det är verkligen svårt att kunna indentifiera sig med den känslan, även fast vi inte tror det,  om man inte varit drabbad
Att förstå hur det är att leva i ett land som är i förödelse av katastrofens spår
Som går i krisens fotsteg
Där alla tryggheter är undanröjda
Instängda innanför sitt eget lands murar
Instängda i ett land där alla självklarheter är krossade
Som nu är något som måste kämpas för, för att överleva
Inget är självklart eller ses som det
Genom att leva i ett land som Sverige som är en trygg zon för katastrofer så är det svårt att förstå hur det är att befinna sig i ett land i kris
Men har vi försökt få en inblick hur det kan vara?
Har vi vågat  ta  oss till någon drabbads vardag?
Tsunamin som drabbade Thailand 2004  blev så extremt påtaglig när jag befann mig i det området som drabbades värst, Khao Lak
Hur hårt katastrofen slog till och hur det påverkade folket och landet
Vid landsvägar stod tomma huskroppar, forna hem och hotell
Dess ända invånare är bråten och trasiga möbler som än gång förgyllt vardagen i någons hem eller utgjort delar av ett hotellrum
Huskropparna vars färg tynar bort och slipats av vågornas butala kraft
Huskropparna som symboliserar tragedin som drabbade folket och en historia som alltid kommer vara närvarande men ändå dold av folkets positiva energier
Innan jag åkte till Thailand kunde jag delvis förstå smärtan, men när jag kom dit så kunde jag se den
Man kan nog aldrig helt förstå förrän man är drabbad själv
Trots att Tsunamin inträffat, så är männsikorna energispridande, vänliga och så otroligt positiva
Det blev så verkligt för mig hur kraftfull vågen var när jag stod brevid en polisbåt som färdats två kilometer och väger flera ton
Stånd brevid sålde häften med bilder och berättelser från den tiden
Bilder och berättelser om en verklighet
Ett förflutet, men ändå närvarande
En förlust av närstående
En förlust av den största inkomstkällan, turismen
För en stor del av turisterna var i skräck att det skulle kunna inträffa igen
Något som ledde till flera tragedier
Större fattigdom och sämre levnadsvillkor
Men från den dagen skedde utvecklingen långsamt framåt
Men en del spår är fortfarande märkbara
Med tiden för oss försvinner rubrikerna i tidningarna långsamt bort
Huvudrubrikerna blev tillslut till notiser
Men verkligheten av tragedin lever forfarande kvar i landet
Det är lätt att blunda för det om vi inte orkar se, när rubrikerna har tystnat
Men folket lever kvar i dem förhållanden
När ska omvärlden lära sig att agera?
Man kan inte sitta i trygghet utan att göra något för att hjälpa andra människor att få möjligheten att leva
Att dem ska få chansen att leva
Att livet inte endast går ut på att arbeta för att överleva
När ska omvärlden agera för att efterleva sin egen moral
När ska man agera för att andra ska få en bättre framtid med hopp i
Det finns hjälpinsatser, men dem är inte tillräckliga för att säkra trygga framtider
Jag hoppas att engagemanget ökar för att hjälpa andra människor

// Michaela