Vad pågår i världen?
Katastrofer som drabbar olika delar av världen, mer nu är någonsin.
Som är förödande för så många människor
Påverkar så många liv
Det ovanstående är så självklart
Att det förstör något fruktansvärt
Men hur självklart är det att man stannar upp och reflekterar över det när man ser löpsedlarna
Hur många gånger går folk inte bara förbi? 
Det är lättare att slå bort än att ta åt sig
Det har blivit så "vanligt" att det är något vardagligt över det
Ja, det är självklart att katastroferna är förödande för de drabbade
Men är det självklart att dem tankarna infinner sig?
Instinkten att försöka göra allt för att hjälp till och underlätt a bördan för de drabbade?
Hur ofta vaknar den?
Det är verkligen svårt att kunna indentifiera sig med den känslan, även fast vi inte tror det,  om man inte varit drabbad
Att förstå hur det är att leva i ett land som är i förödelse av katastrofens spår
Som går i krisens fotsteg
Där alla tryggheter är undanröjda
Instängda innanför sitt eget lands murar
Instängda i ett land där alla självklarheter är krossade
Som nu är något som måste kämpas för, för att överleva
Inget är självklart eller ses som det
Genom att leva i ett land som Sverige som är en trygg zon för katastrofer så är det svårt att förstå hur det är att befinna sig i ett land i kris
Men har vi försökt få en inblick hur det kan vara?
Har vi vågat  ta  oss till någon drabbads vardag?
Tsunamin som drabbade Thailand 2004  blev så extremt påtaglig när jag befann mig i det området som drabbades värst, Khao Lak
Hur hårt katastrofen slog till och hur det påverkade folket och landet
Vid landsvägar stod tomma huskroppar, forna hem och hotell
Dess ända invånare är bråten och trasiga möbler som än gång förgyllt vardagen i någons hem eller utgjort delar av ett hotellrum
Huskropparna vars färg tynar bort och slipats av vågornas butala kraft
Huskropparna som symboliserar tragedin som drabbade folket och en historia som alltid kommer vara närvarande men ändå dold av folkets positiva energier
Innan jag åkte till Thailand kunde jag delvis förstå smärtan, men när jag kom dit så kunde jag se den
Man kan nog aldrig helt förstå förrän man är drabbad själv
Trots att Tsunamin inträffat, så är männsikorna energispridande, vänliga och så otroligt positiva
Det blev så verkligt för mig hur kraftfull vågen var när jag stod brevid en polisbåt som färdats två kilometer och väger flera ton
Stånd brevid sålde häften med bilder och berättelser från den tiden
Bilder och berättelser om en verklighet
Ett förflutet, men ändå närvarande
En förlust av närstående
En förlust av den största inkomstkällan, turismen
För en stor del av turisterna var i skräck att det skulle kunna inträffa igen
Något som ledde till flera tragedier
Större fattigdom och sämre levnadsvillkor
Men från den dagen skedde utvecklingen långsamt framåt
Men en del spår är fortfarande märkbara
Med tiden för oss försvinner rubrikerna i tidningarna långsamt bort
Huvudrubrikerna blev tillslut till notiser
Men verkligheten av tragedin lever forfarande kvar i landet
Det är lätt att blunda för det om vi inte orkar se, när rubrikerna har tystnat
Men folket lever kvar i dem förhållanden
När ska omvärlden lära sig att agera?
Man kan inte sitta i trygghet utan att göra något för att hjälpa andra människor att få möjligheten att leva
Att dem ska få chansen att leva
Att livet inte endast går ut på att arbeta för att överleva
När ska omvärlden agera för att efterleva sin egen moral
När ska man agera för att andra ska få en bättre framtid med hopp i
Det finns hjälpinsatser, men dem är inte tillräckliga för att säkra trygga framtider
Jag hoppas att engagemanget ökar för att hjälpa andra människor

// Michaela

You were a shining sun in my darkness
You lit up my day and let me forget about my pain in my body 
With your positive attitude and approch to life, you made me forget
I part of me don't know why I want you so 
Because if the shining star in the night are telling the truth a heart break 
is waiting around the corner
Maybe not at heart break but a big betrayal
My heart are fighting against my brain
Give me what I thought we had, that is what my heart are fighting for to belive in
But my sense are telling me to let go 
I dont know where I can find the truth
From who
Or if I will ever hear the truth 
Time will tell
Are the time really capable of that?
I want to believe that the truht always appears sometime
Or at least that if you act hurtful against sombody, thoose hurtful acts are coming back to you 
The faith works that way
I hope you can give me the pieces I need for this to be a complete puzzle
I gave you a part of me
Because I have put my trust in you
I dont know if I really should have
I dont know if that really was wise
But I gave you more than I should have
I am an asphalt flower breaking free but you keep stopping me
I am a fire that you are keepin in a prison of water
I tell you, release me from your prison you holding me inside
Release me
Because I'm not able to 
I want you to telll me the truth
Give me a sign or let me go
Give me what I thought we had or stop holding me down
Let go of your power over me
Stop controlling me
I cant let you go
Release me or give me something more

// Michaela

 

Förvirrad är allt jag kan säga

Förvirrad med mina känslor

Jag får inte ordning på alla lösa trådar

Vet inte hur jag ska kunna knyta ihop dem rätt
Vet inte hur jag ska undvika att knyta ihop fel trådar med varandra
Tiden får väl utvisa det antar jag
Men jag är så trött att vänta ut den
Jag vet inte vem man ska tro på

Ingen av mina vänner vet det heller

Det har hänt så underliga saker på sistonde

Som ingen jag vet har varit med om tidigare
Som en efter en avlöser varandra och skapar fler lösa trådar

Pusselbitar som inte passar med varandra
Ett pussel jag inte lyckas lägga rätt
Och fler pusselbitar dyker upp som inte passar med någon annan pusselbit
När ska allt få ett stopp
Men det finns väl en mening med allt som händer

Men jag kan inte se den just nu

Ibland önskar jag att jag hade ögon som kan se in i framtiden

Ögon som skulle kunna se sanningen hos människor med ett ända ögonkast

Om jag hade sådana ögon så  skulle man slippa bli sårad
Då skulle man se sanningen innan det var försent
Men om man inte blir sårad så vågar man inte leva livet
Jag har inte ögon som har den förmågan
Men jag har ett par ögon som jag hoppas kan se den rätta vägen tillslut 
Dem ögonen som förhoppningsvis kan leda mig rätt med hjälp av mitt förnuft och mitt hjärta